Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

106.8m FM

Ministrarna valskolkar

opinion

Wolters Kluwers kundservice, 47 Stockholm Ordertelefon: Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen. Regeringen beslutade den 17 juli att uppdra åt en särskild ut- redare att utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engage- manget inom den representativa demokratin och att stärka indi- videns Ministrarna valskolkar till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna Ministrarna valskolkar. Samma dag utsågs "Ministrarna valskolkar." En parlamentarisk referensgrupp med följande ledamöter utsågs den 11 september Den 20 oktober ent- ledigades Gulan Avci från sitt uppdrag.

Samma dag förordnades riksdagsledamoten Robert Hannah FP. Den 16 september förordnades som experter i utredningen: Ungdomsorganisationer, utredaren Mikael Wahldén, Myndigheten för delaktighet, utredaren Daniel Wohlgemuth, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, och ordföranden Gertrud Åström, Sveriges Kvinnolobby.

Den 9 februari entledigades utredaren Daniel Wohlgemuth från sitt uppdrag som expert. Samma dag förordnades utredaren Tiina Ekman som expert.

Den 21 september entledigades departementessekreteraren Niclas Järvklo och utredaren Mikael Wahldén från sina uppdrag. Samma dag förordnades departementssekreteraren Lene Persson Weiss, Utbildningsdepartementet, och utredaren Josefin Gustavsson, Myndigheten för delaktighet, som experter.

Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med den 25 augusti kanslirådet fil. Statsvetaren Matilda Wärmark anställdes från och med den 8 september som biträdande sekreterare Ministrarna valskolkar fil. Adiam Tedros anställdes från och med den 22 september som sekreterare i utredningen.

Den 8 april till och med den 28 juni var jur. Susanne Ritseson anställd som sekreterare i utredningen. Hovrätts- assessorn Susanne Stenberg anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 17 augusti Utredningen har antagit namnet års Demokratiutredning — Delaktighet och jämlikt inflytande. Utredningen får Ministrarna valskolkar överlämna betänkandet, Låt fler forma framtidenSOU Demokrati är ett styrelseskick, regler för medborgarnas inflytande och samverkan, men också en offentlig kultur.

Politiskt deltagande är en mänsklig rättighet. Den svenska demokratin är djupt förank- rad. Medborgarna röstar i större utsträckning än i de flesta andra länder. Människor uttrycker i undersökningar ett stort förtroende för demokratins institutioner. Samtidigt är det Ministrarna valskolkar år mellan valen, vilket gör att andra former för påverkan av den politiska processen blir viktiga.

Den nya digi- tala tillvaron har fört fakta, beslutsprocesser och debatt närmare människor. Det ställer ökade krav på kanaler för påverkan.

De politiska partierna har förändrats, försvagats och har inte "Ministrarna valskolkar" bred förankring som tidigare. Det motiverar att vägar för politiskt inflytande vid sidan av partierna och de allmänna valen öppnas. Det globaliserade informationssamhället har skapat nya samverkans- och organisationsformer som också bör få genomslag i det offentliga beslutsfattandet.

Att snabbt Ministrarna valskolkar genomgripande förändra samhällen leder till svår- bemästrade och oförutsedda situationer. Det finns ingen säker på förhand utstakad väg. Just därför att vi inte kan Ministrarna valskolkar särskilt mycket om den framtida utvecklingen måste lösningarna inriktas på de problem vi ser nu. All kunskap är provisorisk och det gör att nya kunskaper måste påverka de demokratiska formerna. Också sam- hällsbyggande bör vara experimentellt och influeras Ministrarna valskolkar en löpande debatt.

Detta synsätt har präglat denna utredning, års Demokrati- utredning. Våra förslag är knappast omstörtande. Många handlar om att öppna för olika former av försök med fördjupad lokal demo- krati och breddat folkligt engagemang.

Till våra uppgifter Ministrarna valskolkar också. Sedan den allmänna och lika rösträtten infördes har för- ändringarna i den svenska demokratins former varit relativt få och Ministrarna valskolkar. Att förändringarna i demokratins former skett i stor enighet innebär inte att reglerna Ministrarna valskolkar folkinflytande varit konstanta. Som Sverker Gustavsson framhållit innefattas dock endast en liten del av svenskt statsskick av grundlagarna.

Den svenska konstitutionen präg- las av minimalism. I stället har utredningen arbetat med juste- "Ministrarna valskolkar" och anpassningar i lagar "Ministrarna valskolkar" processer som berör människors möjligheter till jämlikt inflytande. När vi föreslår en rad smärre ändringar faller det in i en Ministrarna valskolkar tradition av gradvisa reformer av samhällssystemet.

Alla människors lika värde förutsätter i en demokrati att var och en upplever möjligheten och rätten att göra sin röst hörd. Så är inte fallet: Endast 15 procent av medborgarna tycker sig kunna påverka politiska beslut på nationell nivå mellan valen. Socioekonomiskt svaga grupper röstar i mindre utsträckning och har mindre politiskt inflytande än grupper som också i andra sammanhang är starka.

Det är inte en tillfredsställande situation. Faktiska klassklyftor, etniskt och utbildningsmässigt utanför- Ministrarna valskolkar och bostadssegregation har skapat en situation där de som skulle ha störst behov av politiskt genererade åtgärder har svårast att komma in i politiska församlingar. Inte minst för dessa grupper behövs nya vägar in i politiken. Det finns också mycket som talar för att det politiska systemet skulle fungera bättre om personer med funktionsnedsättning, unga.

Dels skulle det finnas fler folkvalda för medborgare i dessa grupper att identifiera sig med och de "Ministrarna valskolkar" församlingarna skulle därmed få större legitimitet. Dels skulle Ministrarna valskolkar kunskap tillföras. Nästan varannan ledamot i de kommunala fullmäktigeförsam- lingarna har övervägt att hoppa av eftersom uppdraget känns meningslöst. När fullmäktigeledamöter upplever sig ha hamnat på åskådarläktaren försvagas den representativa demokratin.

Ministrarna valskolkar områden lägger vi olika förslag. Mycket handlar dock om åtgärder som inte kan styras genom lagstiftning eller offentliga beslut. Inte minst måste partikulturen bli mer inkluderade.

Demokratin är något långt mer än att 51 procent bestämmer över 49 Ministrarna valskolkar. Demokratins syfte är ofta att skydda allas intressen snarare än att vid varje tillfälle tillgodose flertalet uppfattningar.

Det demokratiska beslutsfattandet och den demokratiska debatten förutsätter ömsesidig respekt — också gentemot människor man inte är överens med. Den förra Demokratiutredningen SOU Därför lönar det sig inte att förbjuda människor att vara anti-demokrater. Att isolera dem från demokratiska sammanhang är heller inte ända- målsenligt. Det är genom argument och handlingar som med- borgare och demokratins olika institutioner kan utbreda demokra- tins värden och hållningar.

När de som håller på att tappa fotfästet i samhället inte längre tycker att det är meningsfullt att rösta, att politiska beslut aldrig kommer att förbättra den egna situationen, kommer de inte längre att gå till valurnorna. Därmed riskerar också politiken att bry sig mindre om dem. När politiken bara blir överhet — polis, socialkontor, arbetsmarknadsmyndigheter — känner individen inte att hon kan på- verka.

De västliga demokratiernas framgång beror på att de lyckats för- ena välstånd, social sammanhållning, rättssäkerhet och politisk fri. En demokrati som inte förmår skapa trygghet, rimliga levnads- förhållanden och garantera medborgarnas fri- och rättigheter blir skör och utsatt. Det är centralt för demokratins framtid att bevara detta, Ministrarna valskolkar i sin tur kräver att den sociala polariseringen minskar, att subkul- turer med egna regler inte får utvecklas och att korruption måste uppmärksammas och bekämpas.

Om medborgarna upplever att det som är självklara gemensamma uppgifter inte utförs finns ett hot om att människor tar saker i egna händer. Globaliseringen och terrorhoten gör att förslag förs fram som inte sällan går ut över demokratins beslutsformer och krav på folk- ligt inflytande.

Att finna den nödvändiga balansen Ministrarna valskolkar en av de när- maste årens politiska huvuduppgifter. Sverige har fått många nya invånare.

Det bör vara självklart att varje svensk — oavsett ursprung, utbildning eller ålder — har samma möjlighet till inflytande. De tendenser till elitisering av svensk poli- tik som märks i urvalet av förtroendevalda och i partiernas krymp- ning bör bekämpas.

Broarna in i politiken bör bli fler och bredare. Fler måste få forma framtiden! En utredning tillsätts av regeringen i syfte att undersöka en särskild fråga och för att få hjälp med att hitta lösningar till Ministrarna valskolkar frågan kan lösas. Utredningens uppdrag finns beskrivet i ett direktiv. Utred- ningen är oberoende från regeringen, men ska försöka stämma av sina förslag med de som berörs för att förslagen i sig Ministrarna valskolkar vara genomförbara.

På så vis kan en utredning också hjälpa till med att skapa kompromisser i frågor där det finns olika politiska stånd- punkter. Utredningen sammanställer sina analyser, förslag och re- kommendationer i en text som kallas betänkande. Det finns skillnader mellan kommittéer, parlamentariska kommittéer och utredningar. En kommitté består av en ordförande och leda- möter samt har ett sekretariat kopplat till sig.

Kommittén kan även ta stöd av sakkunniga eller experter. I en parlamentarisk kommitté utgörs ordförande och ledamöter av representanter från de olika politiska partierna och tanken är att kommitténs förslag ska vara politiskt förankrade. Ett utredningsuppdrag som lämnas till en särskild person, en särskild utredare, kallas för utredning. Utred- aren har ett kansli med en eller flera sekreterare. Utredningar är friare och behöver inte ta hänsyn till de politiska partiernas stånd- punkter.

De förslag som utredningen lämnar rör frågor som regeringen måste ta ställning till. Det är huvudsakligen frågor om lagföränd- ringar, men även andra frågor som kräver ett regeringsbeslut. Ut- redningen gör Ministrarna valskolkar bedömningar och dessa kan ses som rekom- mendationer till hur regering, kommun, landsting och andra aktö- rer borde agera i en viss fråga.

Med en bedömning kan utredningen identifiera problem och resonera om att något borde göras Ministrarna valskolkar sikt, men behöver inte specificera exakt vad som ska göras.

De 17 procent kvinnliga ministrarna i regeringar runt om Ministrarna valskolkar världen har dessutom Det kan motivera en sida i folkomröstningen att uppmana till valskolk. Vid andra valet var valskolkarna betydligt färre och uppgick till omkring 20 Den nya regeringen består av ministrar som är lojala gentemot.

Detta katastrofala valskolk bör väcka frågan om valregler som håller miljoner av våra landsmän borta från vallokalerna, säger Marine Le Pen till.

MORE: Marcus birro it skandalen ministrarna borde sagt

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde