Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

113.5m FM

Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill

opinion

Att skriva en tidningsartikel innebär många språkliga val: I denna artikel avser jag att presentera de viktigaste av dessa val, visa de vanligaste alternativen och peka ut vilka val som skapar effektiv text.

Den som skriver en tidningsartikel har normalt mer rutin än tid att tänka. Men låt oss för en gångs skull sänka tempot och på punkt efter punkt tänka igenom vilka alternativ som står till buds, och låt oss framför allt tänka igenom vilka för- och nackdelar olika alternativ innebär. För att illustrera detta steg-för-stegskrivande använder jag mig av en välbekant nyhet, en händelse ur Nalle Puhs liv som A A Milne berättade redan Du kommer väl ihåg ….

Han blev bjuden på honung fastän Kanin inte var så förtjust över att få besök. Nalle slukade Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill burk och blev så tjock om magen att han inte kunde krypa ut samma väg han kommit.

Han fastnade i hålet och kunde varken komma ut eller in.

Christoffer Robin tillkallades och han beordrade en veckas hårdbantning. Kanin hade en reservutgång så han kunde hänga tvätt på Nalles bakben och han var ganska nöjd. Utanför satt Christoffer Robin och läste uppbygglig litteratur för Nalle. Efter en vecka var Nalle så smal att man med ett väldigt plopp kunde dra honom ur hålet. Detta är något som hänt i Sjumilaskogen, men händelsen blir inte en nyhet förrän någon omformat händelserna till en sträng bokstäver, och i den processen kan mycket hända.

Journalister söker rätt vinkel, språkvetare undersöker perspektivet. Det är nog samma sak, tror jag. Denna händelse sträcker sig över en vecka. Och honungen, Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill det smaskens som Nalle menar eller äckligt frosseri som Chistoffer Robin menar? Vårt språk är skapat av människor och är därför fullt av spår av olika människors olika perspektiv. Mitt tak är någon annans golv, utgången var nyss en ingång, och en flaska är halvfull eller halvtom allt efter humöret.

Det mesta beror på hur man ser det, råkar se det eller vill se det. Just nu väljer vi att se det som A A Milne såg det. Men vi kanske får anledning att ändra oss.

Vi börjar från början och sätter en rubrik på vår text. Det finns många alternativ, men inte fler än vi kan överblicka och sortera på fyra välkända kategorier. Björn fast i jordhåla en hel vecka Klangeffekten: Björn bantar loss Vitsen: Honungsfällan Den förföriska detaljen: Alla har sina förtjänster och brister. Många fnyser och frågar: Klangeffekten brukar fylla skribenten med viss stolthet.

Visst låter allitterationen b jörn b antar bra, och rytmen da da da dam! Det är som något av Beethoven. Att läsaren fattar noll brukar skribenterna ta med ro. Läsarna kan inte motstå klangen när mystiken tätnar kring artikelns innehåll, tänker de. Så bra blir det sällan, men vitsar brukar ligga inom räckhåll. Och honungsfällan har allt. Ordet har lite klang av agentroman, det har en rejäl dos sexuell laddning, och läsarna tänks bli mystifierade och lockade att ta del av själva "Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill."

Och så den förföriska detalj­en. En nödlösning, men det är i all fall en påannonsering av det lyckliga slutet, även om läsaren inte har en chans att förstå det ännu. Och även om psykologiska test ger tummen ner för greppet. Vad är då bäst i test. För journalistik vet vi faktiskt inte, men informativa artiklar ligger inte så långt därifrån, och i sådana texter vet vi att heltäckaren vinner. I min bok Språk som syns från redogör jag för en rad kontrollerade experiment med olika grafiska lösningar, och strikt informativa rubriker visar sig öka läsarnas minnesbehållning, sänka lästiden och öka läsarnas textuppskattning.

Teorin är att en informativ rubrik ökar läsarnas förförståelse och därmed textens redundans, vilket är pålitligt läsbarhetsfrämjande. Resonemanget om huvudrubriken är i hög grad tillämpligt också på ingressen. Vi har tre mycket vanliga typer:. Björnen hade ätit flera burkar honung, och det behövdes en hel veckas Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill innan han kunde komma ut samma väg han kommit in.

En vecka i jordhåla utan mat. Hårda bud för en matglad björn. Men nu är han fri i Sjumilaskogen igen. En veckas bantning och uppbygglig litteratur, det var syndens lön för en björn i Sjumilaskogen.

Det första alternativet ger läsarna precis vad de behöver veta för att avgöra om artikeln är värd fortsatt uppmärksamhet. Det överdrivna honungsintaget, problemen att komma ut, hårdbantningen och tidsutdräkten, allt är med. Alternativ två, inlockaren, tar skeptikern på allvar. Här ges alla emotionellt laddade scener: Allt detta kommer fragmentariskt och utan sammanhang. Läsaren tänks vara helt uppumpad med adrenalin och redan i full färd med att sluka själva artik­eln på jakt efter mer.

Ungefär på samma sätt arbetar alternativ tre, trailern. Men teorin om redundansen är Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill gångbar för ingresser som för huvudrubriker.

Och med små varianter gäller detsamma för de kortare så kallade nedryckare som allt mer ersätter ingresser. En ökad förförståelse är alltid bra för effektiv läsning, och grepp som ska locka läsaren vidare bör alltid sträva efter både relevant innehåll och tydliga samband. Alla texter har inte mellanrubriker. Ibland räcker det med en blankrad extra, ett stycke som inleds med några ord i kapitäler, en asterisk eller något helt annat. Det enda som är riktigt obetvingligt viktigt i alla sammanhang tycks vara att få textmassan uppstyckad i hanterliga bitar.

Resultatet blir alltså alltid en gräns i texten, och en gräns skapar förväntningar på att något annat ska hända på andra sidan: Det är kanske omodernt att skylta upp avsnitten, men det är alltid god läsarservice att ändå göra det.

Och det finns flera metoder, så låt oss se vad var och en av dem leder till. Den klassiska uppsatsen har funktionsrubriker av typen Inledning, Syfte, Metod etc. På tok för tråkigt för en tidningsartikel, men det finns avlägsna släktingar: Men tyvärr kommer många skribenter, för att bara inte tala om redigerare, att snarare fastna för den förföriska detaljen: Självklart finns också ambitionen att mystifiera läsaren genom att ta upp den totalt oväntade detaljen: Men den mellanrubrik som ansluter bäst till vår redundanshöjande strategi ger en hint om fortsättningen: Från alla dessa så kallade paratexter till själva brödtexten.

Att skriva denna innebär ett par problem. Det första är om vi ska berätta eller visa? Nalle var förtjust i honung. Nalle slickade i sig sista droppen och tittade efter mer. Vilket kommer vi ihåg? Vilket tror vi på? Regeln att visa i stället för att beskriva av standard i alla kurser i kreativt skrivande.

Greppet är "Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill" självklart i reklamsammanhang att regeln aldrig behöver nämnas för copywriters.

För journalister borde det vara lika självklart. Ett värre problem är hur vi ska presentera platsen. Tyvärr finns en ond kraft i många skribenter som tvingar dem att mot bättre vetande och trots en tyst majoritet av miljöbeskrivnings­hatande läsare fylla spalter med tröttande miljöbeskrivningar. Det finns flera metoder. Skribenterna låtsas vara vår guide och berättar att Sjumilaskogen sträcker sig från … Nej, läsaren ger redan upp.

Eller de låtsas följa Nalles vandring där han har ditt på höger hand och datt på … Läsaren har övergått till artikeln bredvid. Eller värst av allt. De släpper alla hämningar och låtsas skriva för kultursidan: Nej, det finns bara ett sätt att beskriva platsen.

Ännu värre blir det för den skribent som ska dra med läsarens alla sinnen: Smakar smaskens, tyckte Nalle Puh. Där satt hans mage fast i kaninhålet. Men efter sju dagars hårdbantning hördes ploppet. Det som gäller är tvärtom att hitta det rätta ordet, det ord som lyser upp hela sammanhanget, det ord som klarar jobbet ensamt. Många ord kan till exempel läggas på Nalle Puhs sätt att äta Kanins honung och på Nalles bekymmer att ta sig ut. Men varför inte ett ord, le mot juste:.

Nalle vräkte i sig honungen utan en tanke på hur han skulle kunna krypa ut ur Kanins håla. Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill.

Sverige Förra veckan avslutade jag med en kritisk reflekion kring en Sverige Vi på MiniBladet vill göra det enkelt för er och har tagit fram blanketter, Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill även finns som lättläst.

Rubrik. Några Rubriker och vinklingar visar vad redaktionen vill som visar vad artikeln handlar om. Ingress. Berättar vad artikeln handlar om. Klicka sedan och kolla vad MiniBladets redaktion har svarat. Man kan vinkla persienner så att ljuset leds åt ett annat håll. En ny undersökning visar att 30 procent* av alla föräldrar gör slut på grund av dessa. tänkt vinkla artikeln så har man här inte presenterat det på ett tydligt sätt.

För att en redaktör över huvud taget ska ta tag i ovanstående artikel Du ska skriva en bra rubrik på ditt synopsis som direkt förklarar vinkeln.

MORE: Var tionde svensk vill starta eget

DU ÄR HÄR:

Tobaksbolag ko anmals

Logga in på Dagens Nyheter

Nyheter filmgrafik uteserveringar cykelbanor och jazznostalgi

okanekarireru.info okanekarireru.info se/arkiv/pa-stan/nyheter-filmgrafik-uteserveringar-cykelbanor-och-jazznostalgi/.

Jonas jerebkos plan bombhotades

BASKET Basket När den svenske...

Kariya lyrisk over nyforvarvet

nätdejting träffas lyrics · dejta...

Nyhetsflöde